Redan år 2001 ägde barn i Sverige mer än 500 leksaker var och konsumtionen ökar, inte bara av leksaker. Faktum är att de flesta människor i Sverige äger för många saker. Det är ofta fullt i skåp, lådor, garderober och andra förvaringsutrymmen. Många familjer kan inte ställa bilen i garaget eftersom den blivit förråd istället. Har våra ägodelar tagit över våra liv?
Vi förväntar oss att de ska skänka oss glädje, status, lycka, spara tid och uppfylla våra behov. Men vilken är realiteten bakom våra överfulla förråd? Prylarna skapar oreda och stjäl vår tid, energi och pengar. Prylarna ska ju sorteras, städas, organiseras och skötas om. Konsekvenserna av det näst intill maniska prylsamlandet kan vi numera även följa som reality-serier i tv-tablån.
Många ifrågasätter den fokus på materialism och överkonsumtion som råder och huruvida ägandet ökar vår livsglädje, eller om det tvärtemot, minskar den. Som en motreaktion mot konsumtionssamhället försöker fler människor nu medvetet leva minimalistiskt med färre ägodelar. Det innebär inte att helt avstå från konsumtion, däremot överdriven konsumtion. Genom att göra det kan man minska miljöpåverkan, få ett renare, mindre belamrat hem och klara sig med mindre pengar eftersom man konsumerar mindre.
Prylarna påverkar din hälsa
I grund och botten handlar minimalismen om att inse att det budskap av lycka och välbefinnande som utlovas av att äga saker, är ett löfte som inte infrias, snarare är det så att sakerna faktiskt gör oss olyckliga. Dessutom är det så att mängden prylar vi äger bidrar till att göra oss mer stressade och deprimerade, enligt forskare som studerat hur människors hälsa påverkar av att leva i överbelamrade hem. Tyvärr konsumerar många av oss inte bara saker vi egentligen inte behöver, utan konsumerar även för pengar vi inte har. Det ger ingen ökad livskvalitet, snarare ökad stress i form av en skuldbörda.
Psykologiska experiment har visat att vårt psykiska välmående ökar när vi blir mindre materialistiska. Detsamma gäller att när välmåendet ökar, blir vi också mindre materialistiska. Genom minskad fokus på ägande och materialistiska värden kan vi alltså förbättra vår livskvalitet. Enligt Michael Norton, ekonomiprofessor på Harvard, är prylar inget recept för lycka. Han menar att vi istället bör fokusera mer på vad vi kan göra för andra och skänka pengar!
Ett marknadshot?
En vanlig invändning mot omställning till en mindre materialistisk livsstil är det skulle ha en stor negativ effekt på ekonomin. Kritikerna påpekar ofta att en drastiskt minskad konsumtion bland annat skulle medföra förlorande arbetstillfällen. H&M:s främsta företrädare Karl-Johan Persson hävdar till och med att det vore en social och ekonomisk katastrof. Han, liksom många andra, förespråkar istället en övergång till en mer hållbar konsumtion genom så kallad cirkulär ekonomi, då man bland annat strävar efter att använda avfall som råvara i ett cirkulärt kretslopp.
Att många företag, stora som små, är oroliga för att drabbas av effekterna av en minskad konsumtion är tydligt. Örebro kommun har fått mycket kritik från handlarna i kommunen på grund av kampanjen ”en köpfri månad”, som pågår just nu. Medborgarna uppmanas att avstå från konsumtion under en månad.
Ett minimalistiskt förhållningssätt är inget som de stora kedjorna på marknaden gynnas av. Därför är det knappast förvånande att de försvarar materialistiska värderingar där jakten på ägodelar bygger på villfarelsen om att vi ökar vårt välbefinnande med pengar och prylar. Forskningen är dock i princip samstämmig i att ett materialistiskt förhållningssätt påverkar det oss negativt. Det har inte heller gått obemärkt förbi i populärkulturen. Allt oftare uppmanas vi i media att söka vår lycka på andra sätt än genom konsumtion och att till exempel ”samla på upplevelser istället för pengar”.
Det är inte helt osannolik att vi står inför ett konsumtionsskifte. Minskad konsumtion medför dock inte nödvändigtvis att alla minskar sin totala konsumtion eller gör det samtidigt. Däremot skulle det troligen medföra ett skifte mot en annan typ av konsumtion, bland annat i form av tjänster och upplevelser.
Läs även:
Blir man lyckligare av pengar?
Så (o)lycklig blir du av en fet diamantring