Har din plånbok också drabbats av mathysterin? Mat är trendigt, det märks inte minst på sociala media. Vi köper mer mat, ställer högre krav på råvaror och ursprung, samt spenderar mer pengar på mat. Vi vill ha mat som gör oss friska och starka, men har begränsade kunskaper och tid. Det kan bli en ekonomisk smäll.
Identitetsbärare
Mat har blivit en viktig del i våra liv. Det bloggas om mat och vi lägger upp bilder på våra middagstallrikar. Maten har blivit en spegling av vår identitet. Många drömmer till exempel om att få laga mat på en exklusiv gasspis. Lyxig och hemlagad mat från grunden med bra råvaror har blivit en statusmarkör, precis som dyra bilar, elektronik, mode och inredning. Många är därför villiga att betalar mer genom att välja till exempel delikatessprodukter. Mat är inte längre enbart en fråga om näring, den har blivit en identitetsbärare som förmedlar vår image.
Mindre tid till inköp
Vissa anser att det är en lyx att få möjlighet att stå timmar vid spisen och laga allt från grunden, medan andra värdesätter att kunna lägga sin tid på annat än matlagning. Det är dock tydligt att allt färre hushåll väljer att lägga mindre tid på själva inköpen av matvaror. Försäljningen av mat via onlinehandel ökar kraftigt i Sverige. De första sex månaderna i år växte bland annat försäljningen av livsmedel i lösplock med 54 %.
Lever inte som vi lär?
Vår kunskapsnivå och medvetenhet om mat ökar hela tiden. I takt med att vi blir alltmer kunniga och ställer allt högre krav på vår kosthållning, söker vi mer hälsosamma alternativ till den snabblagade maten i dagligvaruhandeln. Vi lägger större vikt vid att välja råvaror med högre kvalitet och ursprung än tidigare. Många är intresserade av och söker aktivt information om vilka effekter mat har för vår hälsa, sjukdomar och åldrande. Hela sju av tio svenskar är intresserade av möjligheten att välja kost genom så kallad dna-anpassad diet. Något som därför kan tyckas vara förvånande är att samtidigt som vi fokuserar på matens hälsoaspekter, konsumerar vi snabbmat som aldrig förr! Enligt HUI har försäljningen av café och snabbmat i Sverige ökat med med 4,1 % respektive 3% i år, enligt HUI.
Matkassen gör succé
Många familjer känner en stor stress i vardagen kring matlagningen och upplever brist på tid. Då är det långt i från en självklarhet att man i vardagen lyckas hålla en hälsosam varierad kost. En växande trend bland hushållen i Sverige är att betala extra för att överlåta planering av matsedel, beslut av kvalitet och näringsinnehåll, samt inköp av råvaror genom att köpa färdiga matkassar. Det är ett relativt nytt och växande fenomen i Sverige som innebär att man köper färdigpackad mat och recept för tillagning som levereras hem regelbundet. Försäljningen av matkassar i år har ökat med 20 %. Det finns i ett drygt 30-tal företag i Sverige som levererar matkassar i omkring 20 städer.
Olika förutsättningar
För familjer som äter mycket snabbmat och helfabrikat kan omläggning till matkasse innebära en mer varierad, näringsrik kost och kan bidra till att skapa nya hälsosamma vanor. Det kan också vara bra för ekonomin om man ofta äter relativt dyr café- och snabbmat såsom pizza och hamburgare. Då kan matkassen faktiskt kan vara jämförelsevis billigare och innebära en nettobesparing av matutgifter. Att köpa en matkasse är dock inget alternativ som passar alla. Tjänsten erbjuds framförallt i storstäder. Dessutom är den relativt dyr jämfört med att handla själv.
Hälso- och miljötrenden är förmodligen en företeelse för dem som har råd att hålla en stor matbudget. Det är inte alla som kan köpa ekologiska quinoapuffar för 300 kr kilot, eller andra dyra specialvaror som finns i många e-handelsbutiker. I USA syns redan tecken på att detaljhandeln är på väg att bli polariserad i två grupper: aktörer inom lågprissegmentet och aktörer med stark profilering inom hälsa och miljö.
I takt med att vi förändrar vår konsumtionsmönster och livsstil, är det upp till var och en att fundera på vad som är motiverat att spendera på mat. Variationen är stor mellan olika personer beroende på vilka förutsättningar man har. Vi har olika kunskaper, ekonomiska möjligheter och tid att lägga på matinköp och matlagning. Därför är det värt att fundera en gång extra på om det verkligen är viktigt att köpa exotiska råvaror och produkter till premiumpris. Är det verkligen nödvändigt att laga den där dyra Chiafrö-puddingen från Instagram, eller att köpa dyr kokosolja istället för vanlig svensk rapsolja? Det är onekligen lätt att falla för de nya mattrenderna i media som lovar bättre hälsa och välbefinnande. Därför är det viktigt att göra en avvägning vad den egna ekonomiska situationen tillåter och var man faktiskt behöver för att må bra. Det gäller dock att vara medveten om sitt val, annars kan matkostnaderna lätt skena iväg utan att man märker det. Har man en liten matbudget är det ännu viktigare att medvetet vara selektiv och välja erbjudanden som ger ökat värde för pengarna.
Relaterade blogginlägg: