Ska vi ta en fika på stan? Självklart! Men hur påverkas din ekonomi egentligen av dagliga vanor och hur mycket kostar de? Gränsen mellan vad som är en vana och ett beroende är inte självklar. Det behöver inte vara ett paket cigarretter om dagen, utan kan en vardaglig företeelser, t.ex. dagliga restaurangbesök, godis, fika på stan osv.
Så mycket kan det kosta
Ett beroende kan påverka både hälsan och ekonomin. Går du på krogen eller fikar ofta? Då kan du spara upp mot 20 000 kr på att trappa ned ständiga café- eller restaurangbesök. Det finns alltså mycket att tjäna! Våra beräkningar nedan visat hur överraskande mycket pengar man kan spara på att lägga om sina vanor.
Godis och snacks
Geléhallon, kola, saltlakrits, Nonstops, colanappar och skumsvampar. För många kan det vara svårt att hålla sig borta från dessa godsaker. Att undvika godis i affärer är näst intill omöjligt då det i regel är strategiskt placerat vid kassorna för att väcka lusten till impulsköp. Lättillgängligt och färgrikt, lockar det både vuxna och barn. Det är en särskild utmaning för föräldrar att motstå köp när ett hungrigt blodsockerfattigt barn tjatat om godis.
Vi svenskar ligger i topp vad gäller godisätandet i världen. Godisätandet per person i Sverige har mångdubblats sedan 60-talet och priserna på godis har sjunkit kraftigt sedan 80-talet. Ungdomar och yrkesverksamma kvinnor äter mest godis, enligt Wikipedia. I genomsnitt äter vi drygt 17 kg godis per år.En konsument med ett stort sockerberoende köper mer godis än genomsnittet. Betalar man 100 kr i veckan för t.ex. 1 kg lösgodis som kostar 10 kr/hg, kommer kostnaden för godiset att bli omkring 5000 kr om året.
Fika på stan
Att sitta med en varm kopp kaffe och skvallra med kompisarna är såklart mysigt, men hur påverkar det ekonomin om det blir en vana? Om du är en person som gillar att fika ute och gör det ofta, blir kaffekopparna och fikabrödet dyrt på längre sikt. En person som fikar dagligen behöver lägga ut mer än 20000 om året på fika. Då antar vi att totalkostnaden per fikatillfälle är 60 kr.
Lunch ute
Om middagen inte räcker till en lunchmatlåda eller om äta ute är din grej, kan det, utan att man tänker på det, bli en stor utgiftspost att köpa lunch ute. Om man köper restauranglunch fem gånger i veckan istället för att ta med matlåda blir det en totalsumma på 16 000 kr om året! Då har vi antagit att man äter lunch ute 200 arbetsdagar om året och att kostnaden för en lunchrätt är 80 kr.
Ta dig en funderare
Även om man inte har något beroende är det bra att vara medveten om sina vanor för att kunna anpassa dem efter sin ekonomiska situation. Därför är det bra att fråga sig om eventuella beroenden eller vanor som är svårt att bryta påverkar den egna ekonomin. Är nöjen och umgänge med vänner en stor utgiftspost? I så fall är det här du kan spara pengar.
Att gå ut på krogen med vänner kostar en del. Ett billigare alternativ är istället att ses hemma och laga mat tillsammans eller ordna knytkalas och låta alla ta med sig något till matbordet. Varför inte laga en mumsig matlåda som du kan ta med dig till jobbet eller starta en ”matlådebytardag”? Då kan du använda den mat som finns hemma i frysen och skafferiet och se till att det också blir kvar till matlådor kommande dagar.
Ett tips är att inte handla hungrig! Då kan både det ena och andra som egentligen inte ska vara där slinka ner i korgen. Ett annat tips är att leta efter substitut eller billigare alternativ. Om du ofta har ont om pengar eller behöver spara mer, är det bra att fråga sig: Mår jag personligen bra av det här? Är det bra för min ekonomi? Måste jag göra det?
För att få bättre kontroll över fördelningen av utgifterna kan man göra en kassabok och anteckna alla inkomster och utgifter separat. Vid månadens slut summerar man de båda kolumnerna och jämför dem. Du kan läsa mer om sparande i inlägget: Tar din lön slut samma dag du får den?
Varför är det svårt att sluta?
När man bestämt sig för att bryta en vana gäller det att vara positiv inställd och man behöver vara medveten om att det kan ta lång tid att etablera nya vanor. Under senare år har det utvecklats metoder som gör att man kan se vad som fysiskt händer i hjärnan vid beroende. Forskning kan förklara varför personer utan nöje av beroendet ändå fortsätter, trots att de vet att det kan förstöra t.ex. hälsan och ekonomin. De system i hjärnan som hjälper oss att prioritera tas helt enkelt över av beroendet. Hjärnan föredrar inarbetade vanor eftersom de minskar stress, aktiverar hjärnans belöningssystem och ökar välbefinnandet. Så ge inte upp efter med några misslyckade försök utan beröm dig själv istället för varje nytt försök.
Finns hjälp att få
Vart kan man vända sig för att får hjälp om man känner att en vana har utvecklats till ett beroende och man inte kan bryta mönstret på egen hand? Det finns många stödgrupper och diskussionsfora på nätet. Där kan du få tips och stöd och diskutera helt anonymt. En metod att behandla beroenden är kognitiv beteendeterapi (KBT). Hos t.ex. Beteendeterapeutiska föreningen finns information om vart du kan vända dig beroende på vart i landet du bor .
Andra har läst:
http://www.viaconto.se/blog/shopaholic-eller-shoppingmissbrukare/